Naturlig anknytning avseende stiftelser, ideella föreningar och trossamfund

Begreppet naturlig anknytning återfinns i 7 kap.3 § inkomstskattelagen, IL och kan delas upp i flera delar. Inledningsvis används begreppet som samlingsbegrepp för dels direkt led, dels annan naturlig anknytning. Med direkt led avses verksamhet som ingår som ett direkt led i en ideell förenings utförande främjande av dess allmännyttiga ändamål. Med annan naturlig anknytning avses verksamhet som inte ingår som ett direkt led men som ändå har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Av förarbetena framgår att det endast är sådan verksamhet som har karaktär av enklare service riktad till medlemmar och andra deltagare i föreningens ändamålsenliga verksamhet som kan innefattas i begreppet naturlig anknytning prop. 1976/77:135, s. 84. Det finns med andra ord verksamheter som ur allmänspråklig synvinkel kan sägas ha naturlig anknytning men som inte ingår i det skattegynnade området.

Näringsverksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att finansiera detta kan inte omfattas av bestämmelserna om naturlig anknytning prop. 1976/77:135, s. 84.

Näringsverksamhet som bedrivs stadigvarande, i betydande omfattning och under samma former som normal näringsverksamhet ska inte kvalificera för skattefrihet om skattefrihet skulle kunna medföra allvarlig konkurrenssnedvridning till nackdel för oinskränkt skattskyldigt företag eller företagare prop. 1976/77:135, s. 84. Av förarbetena framgår inte helt entydigt om konkurrenssnedvridning ska beaktas vid såväl direkt led som vid annan naturlig anknytning av enklare servicekaraktär. I Högsta förvaltningsdomstolens praxis verkar dock konkurrenssnedvridning ha tillämpats endast på verksamhet som har naturlig anknytning av enklare servicekaraktär. Exempel på verksamhet som kan vara alltför konkurrenssnedvridande är butiker och serveringar som vänder sig till allmänheten.

I teorin kan det kanske verka enkelt att tillämpa bestämmelserna om naturlig. I själva verket är det inte alltid helt enkelt att avgöra hur stor konkurrenssnedvridning som är acceptabel eller att skilja mellan direkt led och annan naturlig anknytning.

Innan nuvarande skatteregler flyttades till inkomstskattelagen från lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt fanns direkt i lagtexten exempel på vad som avsågs med naturlig anknytning. Där angavs att det var dels inkomster som direkt härrör från föreningens verksamhet, t.ex. entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., dels inkomster från verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. att en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet, eller att en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer.

Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtexten. Avsikten var inte att ändra något.

Även i de fall som näringsverksamheten utgör service i form av enklare typ av förtäring och utrustning till medlemmar och andra som deltar i den allmännyttiga verksamheten kan inkomsten undantas från beskattning. Om sådan verksamhet bedrivs stadigvarande och i samma former som normal affärsverksamhet blir föreningen skattskyldig för den.

I RÅ 1998 ref. 10 fann Högsta förvaltningsdomstolen att den kursverksamhet som en odontologisk förening bedrev till självkostnadspris för sina medlemmar och utomstående utgjorde näringsverksamhet som var ett led i främjande av det allmännyttiga ändamålet. Inkomsten från näringsverksamheten undantogs från beskattning enligt reglerna om naturlig anknytning.

Vid frågor avseende om inkomster kan ha naturlig anknytning till föreningens verksamhet är ni välkomna att kontakta Möllers Juridik för rådgivning.